Himlen är gränsen
1. fem månader är grymt lång tid.
2. jag klarade det
3. FREDAG - veckans bästa dag
the girl can't help it
40 K för två sekunder sedan - yes vilken skön känsla.
Tio kvar.
(Bilden: Jayne Mansfield.)
Tio kvar.
(Bilden: Jayne Mansfield.)
La famille
Visade precis ma det där passfotot jag skrev om. Hon började gapskratta. Efter den initiala reaktionen (ehh...tack!) sa hon "hoppas att du kommer igenom tullen". Jag blev orolig och gick ut med passet till pa. Hans reaktion: "Herre gud!"
Men taaaaack liksom. Hahaha.
I övrig börjar jag få lite ångest över mitt arbetsschema. Jag var ledig den 13:e november, och nästa dag jag är ledig den 10.e december (och det är nästan två veckor dit). Sedan är jag även ledig den 25:e eftersom inga ställen har öppet då, inte ens mobilia (som har stängt tre av årets 365 dagar). Någon sa att jag inte ska arbeta ihjäl mig.
Det låter klokt, men jag vill tjäna mycket pengar.
Vad gör man?
(Bild TTA)
Men taaaaack liksom. Hahaha.
I övrig börjar jag få lite ångest över mitt arbetsschema. Jag var ledig den 13:e november, och nästa dag jag är ledig den 10.e december (och det är nästan två veckor dit). Sedan är jag även ledig den 25:e eftersom inga ställen har öppet då, inte ens mobilia (som har stängt tre av årets 365 dagar). Någon sa att jag inte ska arbeta ihjäl mig.
Det låter klokt, men jag vill tjäna mycket pengar.
Vad gör man?
(Bild TTA)
Kunden som fångade mitt hjärta
En man i femtioårsåldern köpte en bok om musik och sa "utan musik kan man inte leva". Den kära mannen hade rätt.
Han hade säkert inte hört dessa men han var söt ändå.
Pluxus - Kinoton, perfektion i varenda enda fyllig ton från basen, den ödsliga, mörka stämningen och den återkommande sången. Denna låt ska man lyssna på etthundra gånger om igen på rad, sittandes på golvet och bara vara varje ton. Kärlek och perfektion.
Carpark North - Best Day. Bara, sången på låten. Stämningen här också, det är det som gör det. Ödsligt, ensamt. "I saw you there/.../and it tasted good, real good".
Hello Saferide, hela fina skivan. Vad mysigt, vad vemodigt, vad gymnasiet. Hon är bra, hon. Fastän jag gillade henne, underskattade jag henne. Det gör jag fortfarande.
Jag saknar gymnasiet, förresten. Igår råkade jag tänka på studenten, precis minuterna innan vi sprang ut. Hur vi stod där bakom glasdörren, hur alla var laddade till 300 % och stämningen var helt sinnessjukt hög. Hur alla pressade och tryckte på varandra, och peppade. Hur vi skrek studentsången.
åhhhhhhh.
Han hade säkert inte hört dessa men han var söt ändå.
Pluxus - Kinoton, perfektion i varenda enda fyllig ton från basen, den ödsliga, mörka stämningen och den återkommande sången. Denna låt ska man lyssna på etthundra gånger om igen på rad, sittandes på golvet och bara vara varje ton. Kärlek och perfektion.
Carpark North - Best Day. Bara, sången på låten. Stämningen här också, det är det som gör det. Ödsligt, ensamt. "I saw you there/.../and it tasted good, real good".
Hello Saferide, hela fina skivan. Vad mysigt, vad vemodigt, vad gymnasiet. Hon är bra, hon. Fastän jag gillade henne, underskattade jag henne. Det gör jag fortfarande.
Jag saknar gymnasiet, förresten. Igår råkade jag tänka på studenten, precis minuterna innan vi sprang ut. Hur vi stod där bakom glasdörren, hur alla var laddade till 300 % och stämningen var helt sinnessjukt hög. Hur alla pressade och tryckte på varandra, och peppade. Hur vi skrek studentsången.
åhhhhhhh.
Flugufrelsarinn
Igår grät en kvinna bredvid mig på bussen.
Jag sa inte ett ord.
Inte ett jävla ord.
(Bild Stulen)
Jag sa inte ett ord.
Inte ett jävla ord.
(Bild Stulen)
How big is the sea - time is nothing
Helg - underbara, underbara helg. Prioritera vissa saker och ignorera andra. Fredagen var lätt trevligast. Först mysig tjejmiddag hos jen i hennes snygga hem, sedan spontanitet som tog mig och 'na ända in till malmö. Det blev en mycket trevlig och rolig kväll, som dock avslutades med att vi fick promenera en timme ut från vellinge till hököpinge för att hämta 'na:s bli hos jen.
Vilket, förresten, berodde på att jag hade glömt att en viss buss slutade gå redan kl 2 alla fredagkvällar. Ooops.
Men alltså, jag älskar att gå 50 minuter mitt i natten när jag ska stiga upp om 4-5 timmar. Dock kändes det inte som det på jobbet eller under kvällen efter. I vilket fall, det var helt klart värt det. Och snart åker 'na, det är sorgligt minsann, och sedan åker resten, och sedan är det
bara
jag
kvar.
Nästan.
Om någon vet vart jag egentligen mest av allt ville resa kan ni höra av er. Själv har jag glömt det. Det kan ha haft något med Frankrike att göra men jag är inte säker.
Btw, tyckte mycket om förra inläggets kommentarer. De gjorde mig varm och fick mig att känna mig som en i ett större sammanhang. TACK för gemenskapen.
Vilket, förresten, berodde på att jag hade glömt att en viss buss slutade gå redan kl 2 alla fredagkvällar. Ooops.
Men alltså, jag älskar att gå 50 minuter mitt i natten när jag ska stiga upp om 4-5 timmar. Dock kändes det inte som det på jobbet eller under kvällen efter. I vilket fall, det var helt klart värt det. Och snart åker 'na, det är sorgligt minsann, och sedan åker resten, och sedan är det
bara
jag
kvar.
Nästan.
Om någon vet vart jag egentligen mest av allt ville resa kan ni höra av er. Själv har jag glömt det. Det kan ha haft något med Frankrike att göra men jag är inte säker.
Btw, tyckte mycket om förra inläggets kommentarer. De gjorde mig varm och fick mig att känna mig som en i ett större sammanhang. TACK för gemenskapen.
Mitt andra jag
Min lediga dag utnyttjade jag på bästa möjliga sätt - till en början i alla fall - med att åka in till stan och hämta ut mitt nya pass. På mitt passfoto såg jag ut som en rysk eller möjligen urkainsk kvinna. Jag heter förmodligen Tatjana eller något liknande.
Slå det du jen.
Slå det du jen.
Hjärtesorg...
Min fina, fina iPod har slutat fungera, bara sådär. Tack för förvarningen, tack för den utgångna garantin. Uuuusch....
Med iPod:
Vem/vad ska jag nu sova, äta, cykla, läsa, skriva, åka buss, promenera, se på tv och borsta tänderna med??
Detta är en tragedi. Endast ett dygn har gått och mitt liv är tomt...skrämmande så.
Jag jobbar mig inåt så jag ser en figur*
Tjaa gott folk. Jag suger på uppdateringar just nu, men det är för att jag är busy. Denna helg gjorde jag en helomvändning men nu är jag på rätt väg, och det känns grymt. Har hunnit med en massa mys med diverse tjejer, och även räknat ut ungefär exakt hur mycket pengar jag har lagt på fika på en vecka (hjälp typ, det var mycket).
Jag har haft en givande diskussion på telefon med 'ci, och vi kunde konstatera:
- vill man träffa killar ska man jobba på posten!
Hennes underbara blogg är det levande vittnet på det, alla citat där är oslåbara. Gör ett besök.
vad mer? blivit sugen på egen lägenhet efter fredagen och hade idag ett samtal med ma & pa om vilka möbler jag ska få ta med mig ("jag vill ha det gamla soffbordet. det har mina tandavtryck i sig.") och har blivit lovad ett styck köksbord och en hel del glas - och det är ju allt man behöver.
dessutom har jag suttit framför min dator, druckit rödvin och skrivit. yey, författarklichédelux typ. men nu har jag inte tid med er mer, jag har faktiskt ett word count att möta upp. är snart där, så mati, tappa inte tron på mig. hopp finns så länge vi andas.
* Alltså - Winnerbäck! Faaaaan am, jag är så avundsjuk på dig.
Jag har haft en givande diskussion på telefon med 'ci, och vi kunde konstatera:
- vill man träffa killar ska man jobba på posten!
Hennes underbara blogg är det levande vittnet på det, alla citat där är oslåbara. Gör ett besök.
vad mer? blivit sugen på egen lägenhet efter fredagen och hade idag ett samtal med ma & pa om vilka möbler jag ska få ta med mig ("jag vill ha det gamla soffbordet. det har mina tandavtryck i sig.") och har blivit lovad ett styck köksbord och en hel del glas - och det är ju allt man behöver.
dessutom har jag suttit framför min dator, druckit rödvin och skrivit. yey, författarklichédelux typ. men nu har jag inte tid med er mer, jag har faktiskt ett word count att möta upp. är snart där, så mati, tappa inte tron på mig. hopp finns så länge vi andas.
Hade kunnat vara igår.
* Alltså - Winnerbäck! Faaaaan am, jag är så avundsjuk på dig.
hot in here/självinsikt
Jag fick en självinsikt att jag tycker ganska mycket om projekt. Jag har ett skrivprojekt med e, ett (till) skrivprojekt med e, och vilket jag precis kom ihåg, ska besöka olika arbetsplatser för att se var vi eventuellt vill jobba (projekt), från början jen:s idé från innan hon åkte. Sedan går jag också i tankar på att hoppa av orkestern (om jag inte redan är automatiskt utesluten p.g.a. min frånvaro) och behöver därför ett nytt musikprojekt att fylla min tid med.
Mitt egna, hemliga projekt har jag inte hunnit börja på (mati hur långe får jag jag låna diktafonen?? det kan bli lite fördröjt). PLUS diverse påbörjade syarbeten som ligger och skräpar ner mitt rum. Den där halvfärdiga kjolen, jag saknar dig...
Jag gillar: Omgjorda låtar på radio. Bra, alltid. Man vet inte vem artisten är så man kan inte ogilla musiken fast man annars skulle. Verkligheten i låtarna blir förskjuten eftersom någon annan tolkar dem. saker som låter lite fel=jag gillar det.
Bilden: Kelly Tunstall, Under Lock and Key
So near so far
En dag som den här, när all musik (eller nästan all) känns utlyssnad är det kul med något nytt. The Dreamers, är vad jag tänker lyssna på ikväll - stillsamt, filmiskt men fortfarande intressant.
Kalla det vad fan ni vill är nästa bok som åker upp på min plats bland personalen-rekommenderar. När jag började på den i förrgår förväntade jag mig - fördomsfullt kanske - trots de lysande recensionerna som påstod motsatsen, att den skulle vara en typisk svensk invandrarproblematik-bok. Underförstått: seg och något man fick anstränga sig för att ta sig igenom.
Jag hade fel.
Ur boken:
"Kalla det ett avlångt land. Kalla det en tiger som skäms. Kalla det Switzerland eller Schweiz. Kalla det vad fan du vill. Där satt i alla fall en kvinna framför tv:n i sitt vardagsrum och suckade ömt."
Liksom, wow. Jag gillar det.
Annat trevligt idag var fika med su. Hon och jag diskuterade vikten av ärvda smycken. Jag vill till mormor och botanisera nu.
Kalla det vad fan ni vill är nästa bok som åker upp på min plats bland personalen-rekommenderar. När jag började på den i förrgår förväntade jag mig - fördomsfullt kanske - trots de lysande recensionerna som påstod motsatsen, att den skulle vara en typisk svensk invandrarproblematik-bok. Underförstått: seg och något man fick anstränga sig för att ta sig igenom.
Jag hade fel.
Ur boken:
"Kalla det ett avlångt land. Kalla det en tiger som skäms. Kalla det Switzerland eller Schweiz. Kalla det vad fan du vill. Där satt i alla fall en kvinna framför tv:n i sitt vardagsrum och suckade ömt."
Liksom, wow. Jag gillar det.
Annat trevligt idag var fika med su. Hon och jag diskuterade vikten av ärvda smycken. Jag vill till mormor och botanisera nu.
Kvantitet/kvalitet
En heldag i stan med en av mina absoluta favoritpersoner. Mycket givande och trevligt. För att inte tala om utvecklande (haha, vissa delar särskilt...). Blev lite shopping, lite fika, lite mat...
Också, detta: skrivprojekt i november. Ska skriva 50 000 ord på en månad. Enda skälet till att jag nämner det här är att människor. ska. veta. och jag inte ska kunna lägga av när det börjar bli jobbigt (som nu, typ). Den som är nyfiken kan ju googla NaNoWriMo. Ni andra kan nöja er med att det är mitt projekt och inte ert, ni slipper.
Fast nu är kära e värvad, och med mig om den här ehh... processen. Det är överväldigande men utvecklande. Har räknat ut att det blir en ganska lång text. Och att man måste skriva 1700 ord per dag. Jag ligger efter, redan - förstås. Men det ska kanske gå ändå.
Har bara 45 000 ord kvar trots allt.
I övrigt: Kalla det vad fan du vill. Marjaneh Bakhtiari. LÄS.
Oh Great Expectations
Inget Billie. Kul.
Tack, 'ci för Judas-stämpeln. Den är fin.
Men jag vill leka med dig.
Tack, 'ci för Judas-stämpeln. Den är fin.
Men jag vill leka med dig.
Dom sa dom sa dom sa
Undra hur mycket synd jag tycker om mig själv just nu??
Men jag försöker se det positivt. Förra gången jag var sjuk, mitten av sommaren, kändes det precis så här, och efter att ha varit sängliggande några dagar (eller vad det var) hade jag gått ner en massa i vikt. Eller ja, tre kilo. Men är det tre kilo på tre dagar är det rätt mycket.
Nu ska jag bara ligga här och vänta. På fredag kommer jag utkrypandes, som en ny människa.
Men jag försöker se det positivt. Förra gången jag var sjuk, mitten av sommaren, kändes det precis så här, och efter att ha varit sängliggande några dagar (eller vad det var) hade jag gått ner en massa i vikt. Eller ja, tre kilo. Men är det tre kilo på tre dagar är det rätt mycket.
Nu ska jag bara ligga här och vänta. På fredag kommer jag utkrypandes, som en ny människa.
Bara så typiskt
När jag vaknade upp imorse var det med feber. Jag var inte jätteförvånad. Hela natten igenom drömde jag att jag jobbade. Det är inte normalt. Och jag vaknade i feberfrossor, invirad i täcket och med brännheta kinder. Jag tror att jag hade en föraning.
Så idag är jag ledig.
Fotografen bakom bilden är Sune Jonsson. Har för mig att det stod om honom i tidningen för några veckor sen, någon delad utställning som han hade just nu.
Det finns så mycket saker att upptäcka.
Sweetest nectar
Detta är till dig, min bästa tjej. Du ÄR party, skrubbsår på benen och allt.
Vad ska jag göra den 15:e januari???
And let's break into a church and there's...
Ah! Stan, stan, stan... det känns som det enda man gör! Idag var en perfekt dag, jag och jen ute på Malmös gator, båda lediga, fint klart höstväder...och vad händer? Om inte: jag hittar en kappa. I första affären vi går in i. Vilken start på dagen. Jag tror att "gud är på min sida". Vi går vidare. Vi går in på Chique. Jag hittar ett par stövlar. Som sitter perfekt. Jag hittar en väska. Jag börjar gråta av lycka över denna underbara dag då allt gott tillfaller mig och inget kan missunnas mig.
Nästan. Det där med gråta av lycka är en överdrivt, men resten sant.
Jen hittade en snygg och VARM jacka/kappa, vi käkade på vårt favvotaiställe, tog foton på oss, och hämtade ut jen's pass. Snacka om perfekt dag. Jag älskar hösten när den är så här. När man inte fryser, när man har trevligt sällskap, när man känner sig snyggsnyggsnygg och dessutom kreativ. Snart kommer vintern och då blir det sådär en kamp att stiga upp varje morgon...
Den här bloggen håller på att avlida av inaktiviteten, känns det som. Jag kanske skriver något och lägger upp, kanske. Jag och e har ett projekt på gång. Vi får se.
Övrigt värt att notera:
imorgon går den ursprungliga Hairspray (som bioaktuella nyinspelningen är baserad på) på TV - hallå, se! Det ska jag.
Snartsnartsnart Billie på KB. (!!!!) Jag blir helt till mig av förväntan när jag tänker på vad för saker de ska ha på sig den här gången. Och för musiken så klart.
Och, insider-/experttips från mig som bokhandelsbiträde (hm..? nja.): ska man bara köpa EN bok på hela hösten ska man köpa 80 romaner för dig som har bråttom och inte bara för att man slipper läsa de där 80 romanerna. Snacka om grym idé. Den boken säljer extremt bra hos oss. Sen ligger den också i kassan. Som en Läkerol-ask i kassan på Willys, typ.
Nästan. Det där med gråta av lycka är en överdrivt, men resten sant.
Jen hittade en snygg och VARM jacka/kappa, vi käkade på vårt favvotaiställe, tog foton på oss, och hämtade ut jen's pass. Snacka om perfekt dag. Jag älskar hösten när den är så här. När man inte fryser, när man har trevligt sällskap, när man känner sig snyggsnyggsnygg och dessutom kreativ. Snart kommer vintern och då blir det sådär en kamp att stiga upp varje morgon...
Den här bloggen håller på att avlida av inaktiviteten, känns det som. Jag kanske skriver något och lägger upp, kanske. Jag och e har ett projekt på gång. Vi får se.
Övrigt värt att notera:
imorgon går den ursprungliga Hairspray (som bioaktuella nyinspelningen är baserad på) på TV - hallå, se! Det ska jag.
Snartsnartsnart Billie på KB. (!!!!) Jag blir helt till mig av förväntan när jag tänker på vad för saker de ska ha på sig den här gången. Och för musiken så klart.
Och, insider-/experttips från mig som bokhandelsbiträde (hm..? nja.): ska man bara köpa EN bok på hela hösten ska man köpa 80 romaner för dig som har bråttom och inte bara för att man slipper läsa de där 80 romanerna. Snacka om grym idé. Den boken säljer extremt bra hos oss. Sen ligger den också i kassan. Som en Läkerol-ask i kassan på Willys, typ.
Kappjakt
Är på jakt efter den perfekt kappan (den från iförrgår var nära men inte riktigt) och de perfekta stövlarna. Efter att ha letat en eftermiddag i ett svinkallt Malmö kan jag konstatera att utbudet är sorgligt. Läser man modebloggar verkar det som om alla städer är bättre än den här. Till och med små hålor långt ute på landet har grymma andrahandsaffärer där tjejer som är intresserade kan fynda fina väskor för typ...tjugo spänn.
Och går du in i en second hand-affär i Malmö, kostar motsvarande väska 200 kronor. Det suger. Igår såg jag en fin liten sak på en av malmös bästa (och mest överprissatta) sådana affärer, som jag genast hängde tillbaka när jag kikat på prislappen. Nu, två dygn senare kan jag inte sluta tänka på den. Ska in och prova den imorgon. Samtidigt som jag köper en ny kappa, är det tänkt. Som jag också är tveksam över. Men strunt samma.
Imorgon fredag - då blir det kul. 'ro och kompis fyller år (har fyllt år) och sådant ska så klart firas. Konstig tidsplan gör att jag planerar att byta om på jobbet. Jag går in på vår lilla toalett i jobbtröja, kommer ut i - tada! - full festsminkning. Eller något i den stilen. Jag har cirka tre minuter på mig att fixa det för att inte missa bussen. Jo tack.
How we are hungry, av Dave Eggers, var världens bästa bok. Alla borde läsa den. Jag har redan promotat den för mati, men kan göra det igen för er.
Först var den medel, inget särskilt men ändå välskriven - till saken hör att novellsamlingar sällan är min grej då jag har svårt att få ut samma tillfredställelse i avsluten på korta bitar som på längre sådana, men hur som helst... Sen kom VÄRLDENS BÄSTA NOVELL, lätt. Den var fin, rörande, tankeväckande och hette "Your Mother and I". Egentligen var den väldigt enkel och oanseenlig, men intelligent. Efter det kom det fyra bra noveller i rad, och jag var övertygad om bokens storhet.
Jag tror säkert att Hur vi hungrar är en bra översättning. Om man inte orkar engelskan, vill säga.
Och går du in i en second hand-affär i Malmö, kostar motsvarande väska 200 kronor. Det suger. Igår såg jag en fin liten sak på en av malmös bästa (och mest överprissatta) sådana affärer, som jag genast hängde tillbaka när jag kikat på prislappen. Nu, två dygn senare kan jag inte sluta tänka på den. Ska in och prova den imorgon. Samtidigt som jag köper en ny kappa, är det tänkt. Som jag också är tveksam över. Men strunt samma.
Imorgon fredag - då blir det kul. 'ro och kompis fyller år (har fyllt år) och sådant ska så klart firas. Konstig tidsplan gör att jag planerar att byta om på jobbet. Jag går in på vår lilla toalett i jobbtröja, kommer ut i - tada! - full festsminkning. Eller något i den stilen. Jag har cirka tre minuter på mig att fixa det för att inte missa bussen. Jo tack.
How we are hungry, av Dave Eggers, var världens bästa bok. Alla borde läsa den. Jag har redan promotat den för mati, men kan göra det igen för er.
Först var den medel, inget särskilt men ändå välskriven - till saken hör att novellsamlingar sällan är min grej då jag har svårt att få ut samma tillfredställelse i avsluten på korta bitar som på längre sådana, men hur som helst... Sen kom VÄRLDENS BÄSTA NOVELL, lätt. Den var fin, rörande, tankeväckande och hette "Your Mother and I". Egentligen var den väldigt enkel och oanseenlig, men intelligent. Efter det kom det fyra bra noveller i rad, och jag var övertygad om bokens storhet.
Jag tror säkert att Hur vi hungrar är en bra översättning. Om man inte orkar engelskan, vill säga.
Vi kallar den lycka, den är svår att fånga, den vill slita och rycka
Alla dagar går så snabbt nu och jag hinner inte med! Som att någon snabbspolar veckorna för att vi ska ta oss igenom hösten så fort som möjligt. Eller bara som i att jag har grymt mycket att göra hela tiden.
Igår var min lediga dag, och spenderades i stan med jen. Vi shoppade (bl.a. pass, tights, vinterjacka, eftersökt kofta), åt grekiskt (eller kyckling med pasta) inne på saluhallen, hann möta upp lite med 'ci innan vi var tvungna att skynda oss hem för att hinna ner och träna på Formtoppen.
Sedan var jag på caféet idag - satt ner en kvart totalt på 7,5 h - hann hem, äta lite och sen var det iväg och simma på vanningen, med jen igen. Vi är sjukt duktiga på det här nu, vara nyttiga-businessen. Faktiskt. Kakorna som jag fick med mig hem gav jag till min familj!
Fick även en glimt av de svarta ruinerna efter skolan/vårdcentralen/tandläkarcentralen. Det är sjuktsjuktsjukt. Efter att ha restaurerat allt det här (och hur långt tid kommer inte det att ta?? år!) kommer kära v-kommun vara en fattig kommun, ja, vi kommer att gå på knäna. Jag och jen såg ett mönster när vi simmade. Strandbaden förra sommaren, detta nu, så vad kommer sedan? Höllviken står på tur.
Något helt annat: igår när vi korsade stortorget, hittade vi en massa skulpturer gjorda av datordelar, som kretskort, tangentbordsknappar och musar. Jag blev lycklig, jen också. Hon gillade det söta lilla djuret (vad var det för något?), jag gillade de två figurer som uttryckte sorg eller frustration, de var kick-ass, sjukt coola. Vi kom inte underfund med vad det var. Var det konst, eller reklam? Hur som helst, det kändes som gatukonst och det var intressant!
"Att fånga en fjäril" är finastefinaste Winnerbäcklåten. En av dem, i alla fall. Nu längtar jag efter Daugava. (hint, hint...'ro, min raring)
Igår var min lediga dag, och spenderades i stan med jen. Vi shoppade (bl.a. pass, tights, vinterjacka, eftersökt kofta), åt grekiskt (eller kyckling med pasta) inne på saluhallen, hann möta upp lite med 'ci innan vi var tvungna att skynda oss hem för att hinna ner och träna på Formtoppen.
Sedan var jag på caféet idag - satt ner en kvart totalt på 7,5 h - hann hem, äta lite och sen var det iväg och simma på vanningen, med jen igen. Vi är sjukt duktiga på det här nu, vara nyttiga-businessen. Faktiskt. Kakorna som jag fick med mig hem gav jag till min familj!
Fick även en glimt av de svarta ruinerna efter skolan/vårdcentralen/tandläkarcentralen. Det är sjuktsjuktsjukt. Efter att ha restaurerat allt det här (och hur långt tid kommer inte det att ta?? år!) kommer kära v-kommun vara en fattig kommun, ja, vi kommer att gå på knäna. Jag och jen såg ett mönster när vi simmade. Strandbaden förra sommaren, detta nu, så vad kommer sedan? Höllviken står på tur.
Något helt annat: igår när vi korsade stortorget, hittade vi en massa skulpturer gjorda av datordelar, som kretskort, tangentbordsknappar och musar. Jag blev lycklig, jen också. Hon gillade det söta lilla djuret (vad var det för något?), jag gillade de två figurer som uttryckte sorg eller frustration, de var kick-ass, sjukt coola. Vi kom inte underfund med vad det var. Var det konst, eller reklam? Hur som helst, det kändes som gatukonst och det var intressant!
"Att fånga en fjäril" är finastefinaste Winnerbäcklåten. En av dem, i alla fall. Nu längtar jag efter Daugava. (hint, hint...'ro, min raring)
Really, it's a riot act!
Jag och joh har en konversation:
jag säger:
eller starta en stödgrupp
joh säger:
Wannabe lesbiska
jag säger:
haha ja
jag säger:
och tjejer är ju faktiskt snyggare än killar
joh säger:
jaa, det e dom (vi)
jag säger:
vi anstränger oss så himla mycket mer!
joh säger:
Ja, och när killar anstränger sig är det bara, jag vet inte, fel och oattraktivt
jag säger:
vissa killar är ju jävligt heta, de som har fina drag, lagom muskler och grymma kläder
jag säger:
men eftersom de är så få är de liksom ELITEN, och alla tjejer vill ha dem
Johanna säger:
precis
Vi konstaterar att vi spanar in tjejer mer än vi spanar in killar. Nästa steg är uppenbart....