Oh the black cabs the way they drive
Imorgon är det allra sista provet, och efter det är vi FRIA. Ska bli så skönt, jag kan knappt fatta, jag fylls med lycka och det känns som den bästa tiden av alla! Från och med imorgon, yeah! Blir att gå på två studenter sen på kvällen, lördag övningskörning och in till stan för att bedriva lite shopping inför torsdag, utgång någonstans, söndag soooft dag, måndag ev. mer shopping inför studenten alternativt bli intervjuade med projektet och sen tisdag onsdag TORSDAG och då är det studenten!
En vecka dit, helt fuckingamazing unbelieveable. Jag längtar helt galet nu, jag kan känna hur det kommer att kännas efter imorgon. Bara ball och festande kvar! Jajaja!!! Vår student kommer att vara den grymmaste, bästa dagen. Det kommer att vara solsken. Vi kommer att vara lagom nyktra när släkten tar emot. Vi kommer skrika så att rösten DÖR. Night of our lifes.
Jag tror att det blir kul.
(Blinkning till p-gruppstjejerna)
Haha.
Idag var vi, projektgrupp 08, BAT-tjejerna, kalla oss vad ni vill, på ett av våra sista uppdrag: lämna blommor åt vår superdupersponsor på ett företag i Lund. Vi snurrade runt inne i centrum, letade efter torget där vi skulle köpa våra blommor, letade efter parkeringsplats, hittade en butik med enooormt mycket godis (2.98!!! Kolla. 2.89. Kronor hektot! Shiiit.), fick köpt våra blommor, besökte butiken med godiset köpte somrigt nog glassar istället, satte i oss i bilen igen, med målet att köra ut ur Lund och hitta till Ideon/Edison Park.
Tjoho! Det gick ju bra. När vi upptäckte att vi höll på att köra ut ur Lund mot Lomma (=fel, väldigt fel...) panikringde vi 'na:s pappa, som berättade hur vi skulle köra. Så det gjorde vi och hamnade vid järnvägsstationen. Men detta måste vara fel, tänkte vi och släppte av B som fick fixa nya väginstruktioner. Den bratiga tjejen på Pressbyrån hade ingen aning om vad Ideon var för något, så B frågade en rumänsk (?) kvinna med resväska hon mötte på gatan istället. Hon var duktig och gav oss en fin vägbeskrivning. ("Och sen efter det kan ni hålla lite åt höger"...haha? Vad? Lite åt höger?) Men vi kom fram! Försenade, men vi var där.
Vår sponsor tog emot oss med öppna armar =), var jättetrevlig, och snackade med oss om våra framtidsplaner, lite om vad företaget tänkte syssla med nu och bjöd på goda mackor, kvar från förmiddagens möten. Sedan fick vi bege oss igen, för att inte missa skolans lunch - vårrullar!
(Jag till jen: Mat styr våra liv.)
Bara att när vi skulle ut på E6:an efter Malmö hamnade vi i vad vi trodde var världens kö. Jen blev en aggressiv bilförare och jag kved "våra vårrullar" ifrån baksätet. Som tur är var kön inget långvarigt. Vi racade hela vägen till Vellinge. Och yey! Det fanns mat kvar när vi kom fram.
Vad kommer vi att sakna mest från skolan?
Efter lunch och i väntan på dagens enda lektion satt jag och jen (ibland med mer sällskap) ute i atriumgården, solade och pluggade kemi. Kom väl en tre, fyra sidor på två timmar. Tur att man är effektiv för sitt liv. Men vi hade trevliga diskussioner (p-piller, roadtrips, framtida kändisskap som antagligen kommer att ställa stora krav på oss - HA!). Det är sådana saker jag kommer att sakna. Alla stunder när man bara tar det lugnt och snackar. Trots panik och hets över omöjliga uppgifter/deadlines.
Berättade jag om bussarna vi trängde ut mot trottoarkanten, och när B hoppade in i bilen i farten efter att ha fixat vägvisning? Jag tror inte det. Men ni vill inte veta.
En vecka dit, helt fuckingamazing unbelieveable. Jag längtar helt galet nu, jag kan känna hur det kommer att kännas efter imorgon. Bara ball och festande kvar! Jajaja!!! Vår student kommer att vara den grymmaste, bästa dagen. Det kommer att vara solsken. Vi kommer att vara lagom nyktra när släkten tar emot. Vi kommer skrika så att rösten DÖR. Night of our lifes.
Jag tror att det blir kul.
(Blinkning till p-gruppstjejerna)
Haha.
Idag var vi, projektgrupp 08, BAT-tjejerna, kalla oss vad ni vill, på ett av våra sista uppdrag: lämna blommor åt vår superdupersponsor på ett företag i Lund. Vi snurrade runt inne i centrum, letade efter torget där vi skulle köpa våra blommor, letade efter parkeringsplats, hittade en butik med enooormt mycket godis (2.98!!! Kolla. 2.89. Kronor hektot! Shiiit.), fick köpt våra blommor, besökte butiken med godiset köpte somrigt nog glassar istället, satte i oss i bilen igen, med målet att köra ut ur Lund och hitta till Ideon/Edison Park.
Tjoho! Det gick ju bra. När vi upptäckte att vi höll på att köra ut ur Lund mot Lomma (=fel, väldigt fel...) panikringde vi 'na:s pappa, som berättade hur vi skulle köra. Så det gjorde vi och hamnade vid järnvägsstationen. Men detta måste vara fel, tänkte vi och släppte av B som fick fixa nya väginstruktioner. Den bratiga tjejen på Pressbyrån hade ingen aning om vad Ideon var för något, så B frågade en rumänsk (?) kvinna med resväska hon mötte på gatan istället. Hon var duktig och gav oss en fin vägbeskrivning. ("Och sen efter det kan ni hålla lite åt höger"...haha? Vad? Lite åt höger?) Men vi kom fram! Försenade, men vi var där.
Vår sponsor tog emot oss med öppna armar =), var jättetrevlig, och snackade med oss om våra framtidsplaner, lite om vad företaget tänkte syssla med nu och bjöd på goda mackor, kvar från förmiddagens möten. Sedan fick vi bege oss igen, för att inte missa skolans lunch - vårrullar!
(Jag till jen: Mat styr våra liv.)
Bara att när vi skulle ut på E6:an efter Malmö hamnade vi i vad vi trodde var världens kö. Jen blev en aggressiv bilförare och jag kved "våra vårrullar" ifrån baksätet. Som tur är var kön inget långvarigt. Vi racade hela vägen till Vellinge. Och yey! Det fanns mat kvar när vi kom fram.
Vad kommer vi att sakna mest från skolan?
Efter lunch och i väntan på dagens enda lektion satt jag och jen (ibland med mer sällskap) ute i atriumgården, solade och pluggade kemi. Kom väl en tre, fyra sidor på två timmar. Tur att man är effektiv för sitt liv. Men vi hade trevliga diskussioner (p-piller, roadtrips, framtida kändisskap som antagligen kommer att ställa stora krav på oss - HA!). Det är sådana saker jag kommer att sakna. Alla stunder när man bara tar det lugnt och snackar. Trots panik och hets över omöjliga uppgifter/deadlines.
Berättade jag om bussarna vi trängde ut mot trottoarkanten, och när B hoppade in i bilen i farten efter att ha fixat vägvisning? Jag tror inte det. Men ni vill inte veta.
Zebra-style
Det var sjukt varmt, och fysikprov det första man gör på morgonen var väl inte helt perfekt. Särskilt som ingen hann bli klar på den utsatta tiden (1,5 timme) och vi ska fortsätta imorgon!! OCH att jag inte hann göra min redovisning för religionen idag, så jag har den till imorgon också. Sen kan kemiprov, på fyra kapitel (=50 % av boken) på fredag, läggas till. Helt teoretiskt prov, 80 sidor. I love it. Not.
Ehhh neeej. Mardröm mardröm mardröm. Det blir så spännande krockar när man springer omkring i facepaint och zebraleggings och bara softar skrattar sprutar ner elever i vatten. Och sen: okej. Nu går vi hem och skriver klart genusarbetet. Helt klart underligt.
Borde skriva något bra här men har inte riktigt orken. MEN ät inte terrorbananer (B, du kan säga "vad var det jag sa" du är en sann förebild och du vet jag har gått över till din sida nu!) och SHIT vad bra krönikan i metron var idag. Hon skribenten uppmanade till polygami, väldigt provocerande cheeky och lättsamt säg-vad-du-vill-bryr-mig-inte. Pure underhållning och inspiration att läsa det! Gillade hennes sätt att hitta fungerande argument för polygami som ersättaren av monogami. Liksom, tvåsamhet? Outdated, people. Outdated.
What more? k ringde när jag åt av min spagetti&köttfärssås (mmmm...'ro du har så fel) och introducerade en ny indiepopklubb som gällde lördag. Najs najs. Kanske kanske att det finns ett ljus i denna tunnel som den senaste veckan eller två har varit och jag kan bli mig själv igen. Indiepopklubb känns som ett bra startsteg.
Och sen är det student! Åh herre GUD vad det kommer att bli kul och galet. Men jag måste verkligen ut i stan i helgen och köpa skor. Annars har jag inga. Det funkar inte! Mamma tyckte synd om mig och sa att hon kunde betala ett par fina skor. Så rart.
På bilden är det jag och jen - lätt!
Nu är mitt arbete klart och min mentos-rulle slut
Update: Alla var gula utom fyra.
Manlighet...
..suger. Så är det bara. Eller, mitt arbete suger. Big time. Jag tror aldrig att jag har skrivit ett så här dåligt arbete för ut. Till och med språket är dåligt. Då är det illa.
Men jag skyller på min nyutvecklade tangentsbordsdyslexi. För det är verkligen inte lätt att skriva en bra text när fingrarna bara fastnar på fel tangenter och vartannat ord blir felstavat. Som de gör nu, har gjort hela dagen och hela början av helgen. Jag vet inte vad det beror på.
Men det känns så fel. Jag kan ju stava, jag lovar.
Hur onormalt är det inte att jag skriver ett "a" när jag ska skriva ett "ä"? De ligger mil ifrån varandra på tangentbordet, på andra sidan jordklotet. Möjligen att detta är en anpassning inför mitt liv efter gymnasiet, när jag kommer att befinna mig framför datorer som saknar svenskans sista tre välsignade bokstäver.
Nu ska jag sova, eller bara krypa ner i sängen kanske, och vips bli sådär jättekreativ som jag brukar bli då, och bara skriva hela analysen i ett, inspirerat svep. Kanske, jag hoppas.
Dagens låt: Release me, med Oh Laura. Bara för att jag körde den 50 gånger om när jag knåpade ihop min text om de manliga könsrollerna. Deras andra låtar - de som jag har hört - är för mellanmjölk, för vanliga... (för country?), men denna är super. Vacker. Jag gillar bilderna jag får i huvudet.
Men jag skyller på min nyutvecklade tangentsbordsdyslexi. För det är verkligen inte lätt att skriva en bra text när fingrarna bara fastnar på fel tangenter och vartannat ord blir felstavat. Som de gör nu, har gjort hela dagen och hela början av helgen. Jag vet inte vad det beror på.
Men det känns så fel. Jag kan ju stava, jag lovar.
Hur onormalt är det inte att jag skriver ett "a" när jag ska skriva ett "ä"? De ligger mil ifrån varandra på tangentbordet, på andra sidan jordklotet. Möjligen att detta är en anpassning inför mitt liv efter gymnasiet, när jag kommer att befinna mig framför datorer som saknar svenskans sista tre välsignade bokstäver.
Nu ska jag sova, eller bara krypa ner i sängen kanske, och vips bli sådär jättekreativ som jag brukar bli då, och bara skriva hela analysen i ett, inspirerat svep. Kanske, jag hoppas.
Dagens låt: Release me, med Oh Laura. Bara för att jag körde den 50 gånger om när jag knåpade ihop min text om de manliga könsrollerna. Deras andra låtar - de som jag har hört - är för mellanmjölk, för vanliga... (för country?), men denna är super. Vacker. Jag gillar bilderna jag får i huvudet.
gult godis
jen, du vet på bussen? när vi käkade godis och fotade oss själva med huvuden bakåtlutade mot stolarna och munnarna öppna, med fula grimaser? vi åt varsin fruit mentos ur min rulle. innan vi gjorde det sa du hur goda du tyckte de olika färgerna var. i ordning. de gula var minst goda. och sen var mentosen vi fick gula båda två. och under de låg en gul till.
idag tog jag den gula för att äta när jag skrev om manlighet och våld. under den låg det en gul till. vi kan ha haft rätt. det kan vara en rulle med bara gula.
idag tog jag den gula för att äta när jag skrev om manlighet och våld. under den låg det en gul till. vi kan ha haft rätt. det kan vara en rulle med bara gula.
Malmöfestivalen!
Bokade till malmöfestivalen är Klaxons, Familjen, Tingsek, Miss Li, Ternheim, och Salem Al Fakir. Ja! Ja! Ja! Jag gillar det.
Allt jag kan tänka på nu är sommaren och det beror på min klädsel.
Så var vi hemma från Gotland, lite tröttare och märkta av solen (in the face...att peka ut skolans naturare kan inte vara svårt), men framförallt nästan helt nya människor eftersom vi har upplevt så många fantastiska saker som vi aldrig hade kunnat drömma om innan. Här snackar vi sextimmars bussresor, besök på kärnkraftverk (OBS (o-)heta rockar, hjälm och gå igenom kontroller för detektera radioaktivt avfall!), besök på slutförvaringsställe för kärnbränsle (oheta hjälmar plus sån mask man kan sätta för ansiktet vid olyckor bara "ifall att"..), båttur, guide på Stora Karlsö och se fåglar, fästingar (uuuhhsch) och blommor (hej carl von linné), industribesök på ölbryggeri inklusive provsmakning av sortimentet, mysigt restaurangbesök, en b-ig bar i hamnen, vara inackorderade i ett före detta fängelse (!!), cykla från visby till lummelundagrottorna (sträckan blev 26 km totalt), polisen som kom (haha - bilisterna ringde och klagade över vårt - ickebefintliga? - körvett), rundtur i grottorna, cykling, Visby-strosande, mumsig Visby-glass och titta i affärer, sen trött, flummig hemresa, med kortspel och aggro-utbrott, fnissattacker och fula foton med jen på bussen, fett mkt kräng hela resan faktiskt (usch!!!), sova bakom solbrills till ljudet av actionrullar....
Och så komma hem i Vellinge, ett på natten till igår. Naaajs. Man var lite trött, men det funkade.
Jag har väl fått med hälften av vad jag borde få med. Vi har fina bilder, och jag har massa fina minnen som inte heller finns på bild. Klockrent var till exempel när jen tappade balansen under vår gruppfotografering och trampade ner med ena benet i en fontän. Hahaha. Hon blev blöt och vi andra tjöt av skratt. Mest kommer jag att minnas att vi hade perfekt väder, sol och fint när det skulle vara det, och lagom sommarvarmt. Dessutom var inte schemat riktigt lika slaviskt som det först såg ut, och visst var vi trötta första dagen (avresan skedde en stund över fyra på morgonen) men sen blev vi pigga och kunde njuta av alla studiebesök, som faktiskt var mer intressanta än vad man förväntade sig att de skulle vara. Riktigt trevlig resa!
Nu längtar jag däremot bara efter att allt det här ska vara över och vi ska vara klara i skolan. För mycket arbeten återstår, och mina stresssympotom kan kallas akuta, för ärligt talat, jag ser på detta så allvarligt att jag bokade om min uppskrivningstid, det är illa. Men det var för kemin. Jag måste ha läst igenom allt en gång ju, när vi har prov. Annars går det inte.
Och jag längtar tills vi kommer bort från det här, jag vill slippa min klass, jag vill inte gå dit till skolan mer nu, jag vill bara att det ska vara över! Detta är en konstig känsla, för jag hyser faktiskt en uppriktig tillgivelse till min klass nu och det är många jag kommer att sakna. Antar att jag är fed-up efter dessa intensiva tre dagar, kanske längtar jag mer efter slöa varma sommardagar nu.
Solning ute på gräsmattan, slicka i sig glass, trams med mina sötnosar, arbete på dagarna, gå på stan i sommarklänningar och söta skor, samla minnen inför den Stora Splittringen, gå ut och dansa som om varje natt ute var den sista, vara på mitt rum och ha fönstret öppet ut i trädgården, göra nya planer och ge och få löften om att saker ska bestå. Lata dagar som bara existerar och som inte kräver så mycket som dessa gör nu. För som jag har sagt innan, jag har haft nog nu, och kanske är det backlash men ju mer jag ser mig omkring desto tydligare blir det att många av oss naturelever vill ta avstånd från natur och göra något annat. Läsa samhälle eller vad som helst. Vi förnekar inte att detta har gett oss ett logiskt tankesätt, problemlösningsskills och kritiskt tänkande. Men vi ber om något annat. Jag vill ha något annat - tack!
En vecka efter studenten drar vi, lite tjejer och killar, till Blekinge och det ska bli såååå härligt. Ser fram emot detta så mycket, i brist på någon bokad utlandsresa blir ju detta vår avslutningsresa. Även om jag måste ta mig hem lite tidigare än de andra, så jag hinner hem innan vi sticker iväg sen med familjen till Italien. Jag vill skaffa mig massa fina minnen från denna sommar, som jag kan se tillbaka på sen, och det vet jag att jag kommer att göra, oundvikligen! Jag vet ju vem det är jag har att göra med... alla mina sötnosar! Så grymma. Är som jag vill vara, som jag är, som jag har varit. Vi är bäst.
jag längtar tills i sommar. tills studenten. endast 13 dagar kvar nu.
naturgodis till alla!
Och så komma hem i Vellinge, ett på natten till igår. Naaajs. Man var lite trött, men det funkade.
Jag har väl fått med hälften av vad jag borde få med. Vi har fina bilder, och jag har massa fina minnen som inte heller finns på bild. Klockrent var till exempel när jen tappade balansen under vår gruppfotografering och trampade ner med ena benet i en fontän. Hahaha. Hon blev blöt och vi andra tjöt av skratt. Mest kommer jag att minnas att vi hade perfekt väder, sol och fint när det skulle vara det, och lagom sommarvarmt. Dessutom var inte schemat riktigt lika slaviskt som det först såg ut, och visst var vi trötta första dagen (avresan skedde en stund över fyra på morgonen) men sen blev vi pigga och kunde njuta av alla studiebesök, som faktiskt var mer intressanta än vad man förväntade sig att de skulle vara. Riktigt trevlig resa!
Nu längtar jag däremot bara efter att allt det här ska vara över och vi ska vara klara i skolan. För mycket arbeten återstår, och mina stresssympotom kan kallas akuta, för ärligt talat, jag ser på detta så allvarligt att jag bokade om min uppskrivningstid, det är illa. Men det var för kemin. Jag måste ha läst igenom allt en gång ju, när vi har prov. Annars går det inte.
Och jag längtar tills vi kommer bort från det här, jag vill slippa min klass, jag vill inte gå dit till skolan mer nu, jag vill bara att det ska vara över! Detta är en konstig känsla, för jag hyser faktiskt en uppriktig tillgivelse till min klass nu och det är många jag kommer att sakna. Antar att jag är fed-up efter dessa intensiva tre dagar, kanske längtar jag mer efter slöa varma sommardagar nu.
Solning ute på gräsmattan, slicka i sig glass, trams med mina sötnosar, arbete på dagarna, gå på stan i sommarklänningar och söta skor, samla minnen inför den Stora Splittringen, gå ut och dansa som om varje natt ute var den sista, vara på mitt rum och ha fönstret öppet ut i trädgården, göra nya planer och ge och få löften om att saker ska bestå. Lata dagar som bara existerar och som inte kräver så mycket som dessa gör nu. För som jag har sagt innan, jag har haft nog nu, och kanske är det backlash men ju mer jag ser mig omkring desto tydligare blir det att många av oss naturelever vill ta avstånd från natur och göra något annat. Läsa samhälle eller vad som helst. Vi förnekar inte att detta har gett oss ett logiskt tankesätt, problemlösningsskills och kritiskt tänkande. Men vi ber om något annat. Jag vill ha något annat - tack!
En vecka efter studenten drar vi, lite tjejer och killar, till Blekinge och det ska bli såååå härligt. Ser fram emot detta så mycket, i brist på någon bokad utlandsresa blir ju detta vår avslutningsresa. Även om jag måste ta mig hem lite tidigare än de andra, så jag hinner hem innan vi sticker iväg sen med familjen till Italien. Jag vill skaffa mig massa fina minnen från denna sommar, som jag kan se tillbaka på sen, och det vet jag att jag kommer att göra, oundvikligen! Jag vet ju vem det är jag har att göra med... alla mina sötnosar! Så grymma. Är som jag vill vara, som jag är, som jag har varit. Vi är bäst.
jag längtar tills i sommar. tills studenten. endast 13 dagar kvar nu.
naturgodis till alla!
(tillbaka)
Res dig upp och le.
tackgodegud!!!!!!!!!
JA! Jag är klar!!!
underbart. nu ska jag käka & iväg och jobba, sen packa.
underbart. nu ska jag käka & iväg och jobba, sen packa.
8. Historien
"and you think love is to pray
but i'm sorry, i don't pray that way"
but i'm sorry, i don't pray that way"
Jag hatar DN!!!
Fuuuuck! Vad är detta?
"Lyon är ingen särskilt trevlig eller vacker stad. Den ligger inte ens vid havet utan en bra bit upp i det franska inlandet där floderna Rhône och Saône sammanstrålar. Luften är ofta förorenad..."
Så här inleds en artikel om Lyon i DN. Och det fortsätter:
"Stan är byggd för bilar, sönderslagen av av- och påfarter och olika stadsplanerares modernistiska ansatser. Här går man som fotgängare regelbundet fel och hamnar i en urinstinkande tunnel under någon trafikled i stället för som man trodde i det moderna konstmuseet som är hopbyggt med tunnelbanan..."
Jaha? Hur ska jag tackla det här? Jag vill inte till en stad som luktar urin!!
Jag hinner nästan bli desperat innan jag upptäcker att artikeln är skriven för nästan exakt tio år sedan. Could it be, att saker och ting har förändrats? För visst, Lyon är "Frankrikes gastronomiska huvudstad", och journalisten i fråga i denna artikel fortgår till att berömma maten de serveras på till och med stjärnlösa restauranger, men att maten är ett underverk betyder ju nada för mig, om jag inte har råd att gå på restaurang.
Bevis på att Lyon är en underbar stad, är vad jag behöver. Nu, tack.
"Lyon är ingen särskilt trevlig eller vacker stad. Den ligger inte ens vid havet utan en bra bit upp i det franska inlandet där floderna Rhône och Saône sammanstrålar. Luften är ofta förorenad..."
Så här inleds en artikel om Lyon i DN. Och det fortsätter:
"Stan är byggd för bilar, sönderslagen av av- och påfarter och olika stadsplanerares modernistiska ansatser. Här går man som fotgängare regelbundet fel och hamnar i en urinstinkande tunnel under någon trafikled i stället för som man trodde i det moderna konstmuseet som är hopbyggt med tunnelbanan..."
Jaha? Hur ska jag tackla det här? Jag vill inte till en stad som luktar urin!!
Jag hinner nästan bli desperat innan jag upptäcker att artikeln är skriven för nästan exakt tio år sedan. Could it be, att saker och ting har förändrats? För visst, Lyon är "Frankrikes gastronomiska huvudstad", och journalisten i fråga i denna artikel fortgår till att berömma maten de serveras på till och med stjärnlösa restauranger, men att maten är ett underverk betyder ju nada för mig, om jag inte har råd att gå på restaurang.
Bevis på att Lyon är en underbar stad, är vad jag behöver. Nu, tack.
Ifall ett av er råkar vara sol
Dagar kommer, de står på rad och väntar på hallmattan, kanske lutar huvudet mot ytterdörren och lyssnar. Väntar. Din tur att gå ut. Snart.
Idag:
Sprungit efter buss i klackar (och hann med! ett-noll till mig&klackarna, hahah buss 6 Videdal you suck!)
Vaccinering
Sprungit i regn och forfarande klackar. På kullersten. Give me some credit, babes.
Lånat totalantal 13 böcker om genus och teodicéproblemet (är nu uppe i 17 här hemma)
Vaknat under pågående första lektion på morgonen (shit!) och ätit frukost på cykeln på väg till skolan
Det är det, i huvudsak.
Denna kommande helg ska jag vara så extremt fokuserad. Har böcker att läsa på temat religion, Gud, gott och ont, och ska sedan skriva en grym rapport på detta. Efter helgen åker vi till Gotland!
åh nej jag glömde
skriva allt viktigt jag filosoferade fram på bussen in till stan. och att det irriterande är när ipoden dör. plus att jag tvättade bort mitt dåliga samvete i ett handfat på Hansas toaletter.
enough is enough.
enough is enough.
Vi blev underhållna.
Idag var back-on-track, tillbaka till skolan för mig, upp med hakan och rak i ryggen! Jag är inte sjuk längre. Okej, jag är inte frisk heller. Men jag var i skolan. Och jag kom på ett ämne för religionen. Som dessutom är kick-ass-bra. Jag gillar det, har bra vibbar för detta ämne...bådar bara gott. Genushistorian däremot. Tre minuter efter att vi hade slutat:
(Jag till min lärare)
Det hade hon. I viss grad. Jag ska komma på något till imorgon. Annars fick hon väl "..tvinga mig att välja något av ämnena..:".
Hjälp!
Sedan var jag på körskolan efter skolan och gjorde mitt första övningsprov. Blev underkänd. Hur det kändes? Fint! Jag gjorde det på 19 minuter och 9 sekunder. (Var tvungen att speeda. Hade trots allt en buss att passa...och det leder mig vidare till dagens nästa aktivitet:)
Cabaré!
ProCivitas cabaré, hölls på Palladium, mkt folk (fullsatt, en av tre föreställningar) och mycket bra och lyckad föreställning! De var verkligen jätteduktiga - snygga dansnummer, skämt, sång, och visst - vi fattade inte allt när de drev med lärarna, men det var omöjligt att inte uppskatta inslag som Fling - ProC:s naturlärare blir lite kåt/kärlekskrank på den öde ön, och har tv-dejting. Så skoj! Efteråt gratulerade jag och am alla våra duktiga ProC-vänner som hade medverkat.
Jag vill ha cabaré på Sunds! Jag fick studentkänsla och "oj nu är detta sista året sista veckorna trean! slutar! snart!"-känslor av att se alla medverkande stå och sjunga tillsammans i avslutningen. Jag vill också.
Gränsöverskridande verksamhet mellan de olika programmen på Sunds - ja tack! Inte för mig, men för kommande generationer.
Åhhh! Är inte det här höjden av söthet?
Hon har lagt upp en banner för min blogg i marginalen på sin blogg. Bild och länk när man klickar på den. Och jag kommer som nästa efter pojkvännen. (Eh, jag är också den enda, hittills. Så nästa var kanske inte så svårt att komma. Men ni fattar.) Ändå. Vad kärt. Och promotion. Jag blir helt rörd och får rosiga kinder&vaaaarmt hjärta, gud vad fint. Hihi. Jag har fina minnen från den kvällen då den bilden (och andra) togs. Både från början och fortsättningen (haha).
(Jag till min lärare)
Duuuuu. Ett litet problem.
Tittar uppåt lite bedjande/bönfallande/
snällajagärganskasötochsnällenbraelevtrotsdetjagskasäganu.
Jag har inget ämne.
Och gör grimas som tydligt förmedlar jagvetjagärsåledsenmendetkanintehjälpasochduharväl
överseende? (I hope).
Tittar uppåt lite bedjande/bönfallande/
snällajagärganskasötochsnällenbraelevtrotsdetjagskasäganu.
Jag har inget ämne.
Och gör grimas som tydligt förmedlar jagvetjagärsåledsenmendetkanintehjälpasochduharväl
överseende? (I hope).
Det hade hon. I viss grad. Jag ska komma på något till imorgon. Annars fick hon väl "..tvinga mig att välja något av ämnena..:".
Hjälp!
Sedan var jag på körskolan efter skolan och gjorde mitt första övningsprov. Blev underkänd. Hur det kändes? Fint! Jag gjorde det på 19 minuter och 9 sekunder. (Var tvungen att speeda. Hade trots allt en buss att passa...och det leder mig vidare till dagens nästa aktivitet:)
Cabaré!
ProCivitas cabaré, hölls på Palladium, mkt folk (fullsatt, en av tre föreställningar) och mycket bra och lyckad föreställning! De var verkligen jätteduktiga - snygga dansnummer, skämt, sång, och visst - vi fattade inte allt när de drev med lärarna, men det var omöjligt att inte uppskatta inslag som Fling - ProC:s naturlärare blir lite kåt/kärlekskrank på den öde ön, och har tv-dejting. Så skoj! Efteråt gratulerade jag och am alla våra duktiga ProC-vänner som hade medverkat.
Jag vill ha cabaré på Sunds! Jag fick studentkänsla och "oj nu är detta sista året sista veckorna trean! slutar! snart!"-känslor av att se alla medverkande stå och sjunga tillsammans i avslutningen. Jag vill också.
Gränsöverskridande verksamhet mellan de olika programmen på Sunds - ja tack! Inte för mig, men för kommande generationer.
Åhhh! Är inte det här höjden av söthet?
Hon har lagt upp en banner för min blogg i marginalen på sin blogg. Bild och länk när man klickar på den. Och jag kommer som nästa efter pojkvännen. (Eh, jag är också den enda, hittills. Så nästa var kanske inte så svårt att komma. Men ni fattar.) Ändå. Vad kärt. Och promotion. Jag blir helt rörd och får rosiga kinder&vaaaarmt hjärta, gud vad fint. Hihi. Jag har fina minnen från den kvällen då den bilden (och andra) togs. Både från början och fortsättningen (haha).
Pärlbandsdagar
jag är det meningslösa leendet / den kalla vindens syster
watch me before I become undone
.
jag mår inte bra.
tyck synd om mig.
tyck synd om mig.
En säng, en sjuk, en sörjande
I think we have hit
an all time low.
jag hatar det här jag hatar allt och jag vill inte mer jAG VILL INTE MER NU
fysiken är skit det räcker med att jag tittar på mina böcker för att jag ska börja BÖLA. ha jävla mes
kan jag fatta att detta inte är viktigt! att ingen bryr sig vad jag får. lovar att mina arbetsgivare i framtiden inte kommer att kolla på det här. men det GÅR INTE jag kan inte ändra mitt sätt att tänka så.
Jag har skrattat två gånger idag och det var
1. När jag läste B:s blogginlägg om hennes kväll med jen och 'ci.
2. När jag läste 'ci:s inlägg om europa och jordbrukspolitiken.
det är väl typ det enda som är bra för jag fixar inte fysiken och jag vet inte vad jag ska göra i framtiden.
alltså, jag vill inte mer. punkt. vissa är på svaneholm, vissa ska se ESC och jag hoppas med hela mitt hjärta att ni får kul. men det vet jag att ni får. och det är bra.
Dagens låt: Ingenting - Lisa sa
Jag kom
precis hem. Mitt huvud är fucked-up. Jag brukar aldrig få huvudvärk - peppar, peppar. Nu har jag. Men det var inspirerande, och jag inser att jag vill fortsätta med musiken i höst, jag vill inte lägga ner detta när man kan få så mycket ut av det. Så typ spela vid universitetet i lyon, jag ska kolla om man kan.
Je blog, donc je suis.
Men bortsett från detta är jag väldigt planerad och väl förberedd. Eller, jag kommer att vara väl förberedd. Ska ägna förmiddagen åt att spela, och samma gäller eftermiddagen, fast då på operan istället. En sak vet jag, och det är att jag dödar vissa personer om de inte sköter sig. För guds skull! Det spelar ingen roll om jag och a är grymma, och kan vår stämma så bra att det låter som musik (på riktigt), om andrafiolerna är osamspelta. Faktiskt.
Jag skrev klart genush-papert! Hallelujah. Fortfarande ingen fördjupning inför religionen.
På jobbet igår fick jag prismärka varor, och hänga upp en skylt (som blev sned). Jättebra. Jag klättrade upp på den här utfällbara stegen i mina kilklackade skor, insåg att trappstegen var rätt smala, att det var rätt högt, och det kände en smula instabilt. Närmare bestämt, jag blev skraj. Såg framför mig hur jag föll ner och slog i golvet när jag sträckte mig upp för att hänga skylten från takbjälkarna. Vi har ett hårt golv i butiken. Sen skällde jag på mig själv. Hur många dör av att hänga upp skyltar i butiker?
Inte många.
Är det ens några? Antagligen inte.
Därav att det var löjligt.
Lyssna på: Oss ikväll! Nej, jokes aside. Betal inte 95 spänn för det. Lyssna på Aphrodisiac med Bow Wow Wow. Det är Marie Antoinette-musik. Den dyker upp i mitt huvud när bussen startar och hackar i något som påminner om melodin i låten, när jag plockar ur diskmaskinen och den utdragbara nedre bottnen skramlar och liknar trummorna i låten. Fast egentligen ska man
se: filmen. För då kommer denna låt när de befinner sig på ett maskeradparty, utan att någon känner till att de är där (och med de menar jag kungligheterna och deras eskorter). Denna låten startar, och Axel von Fersen (spelad av Dior Homme-modellen Jamie Dornan) står vid en pelare och spanar in Marie Antoinette. Denna scen är het.
7.
BACKLASH
När varje minut är planerad i en vecka framåt, och alla dagar de närmaste tre veckorna är fullbokade känns det lite jobbigt att ta att man dessutom ska skriva teoriprovet (har inte börjat plugga, läste två sidor igår! mina första två. jepp) och att man får reda på - när man ringer dit och frågar, att öppettiderna är precis de man hade hoppats på att de INTE skulle vara. Så nu fattar jag inte när jag ska göra övningsproven.
Ett alternativ är klart att strunta i skolan, och gå till körskolan mitt på dagen. Vet bara inte vilken lektion som är oviktig nog att kunna offras. Fyyyy, vad det här är sämst.
Jag är kanske något bortskämt i-landsbarn (antagligen) men jag orkar till exempel inte både gå i skolan full tid och sen jobba tre tre eftermiddagar/kvällar och sen ha spelning de andra två dagarna. Glöm inte att fredag är riktigt seriöst - vi ska spela med folk som får betalt. Malmös Operaorkester, liksom. Whhoo. Även om vi har fått höra att vi inte kommer att vara sämst känns det aningens pressat. Nu börjar mitt jobb snart snart snart.... Sex timmar är mycket. Det är sex. hela. timmar. Oh my God.
Ska försöka intala mig själv att detta inte är backlash, att jag kommer hitta de rätta orden till genusuppgiften, att jag kommer på ett religionsområde, och försöka ta mig till mobilia, och kanske få se lite semi-sexuell ut? Man kan ju hoppas.
Jag längtar tills den -
Jag kan inte ens säga så för det finns ingen ände på detta!
Roligast idag: när jag och jen började skrika och tjuta vid våra datorer borta hos teknikarna, för att allt var hemskt och våra arbeten sög och paniken bubblade hejvilt. Det var underbart.
och på sjunde dagen sabbaten
Idag var övningskörningen det roligaste någonsin. Vi svängde runt hörn. Det var på gränsen till jättekul. Jag är nog lättroad. Men jag kände mig så duktig när jag kom ihåg att titta efter cyklister över axeln.
Sorg idag: B och 'ro ditchar siesta. Orsaken? Kemiprovet. Kände mig helt besviken. Jag vill fortfarande dit. Nu ska jag typ lägga de pengarna på något viktigt - studentpresenter?
Alltså, inte tid med det här. Ska spela nu, öva öva öva så att jag blir duktig och får klappar på huvudet ikväll. Tro. lf klappar aldrig mitt huvud. Men ändå, ska öva ändå, för det behövs.
Dagens bästa: The National - Fake Empire
(Bild: Sorry, har glömt.)
Let them eat cake!
Well I burnt all my travellers cheques
Nu är det lördag morgon och jag sitter här och tycker lite halvsynd om mig själv. Känner mig inte alls bra, min hals gör ont, och jag får verkligen inte bli sjuk, för nästa vecka är viktig!
Igår kväll jobbade jag och kom hem vid nio, helt slut efter ark/för lite sömn/seg skoldag/seg kväll i butiken. Lite höjdpunkter är att studentmössorna nu har kommit, ett brev från min söta kusin fe, och att det endast är 18 skoldagar kvar nu (alla lov/helger/resor borträknade). Jag är trött på allt naturigt nu. Kemin och fysiken är sega, pallar inte. Genushistorian är det intressantaste, och också det som är minst natur. Jag frågade mig för någon dag sedan varför i hela friden vi har lagt ner tre hela år på saker som att stå och pipettera, typ??
Jag fattar inte.
Och framförallt; jag vill inte. Just nu kan jag inte tänka mig mer natur, det bara tar emot och jag kan inte se charmen i det hela. Jag har så mycket andra saker som är roligare, och som jag hellre skulle vilja lära mig saker om. Bara att det är hobby-stuff - det är saker som aldrig kommer att ge mig en bra framtid, eller ett riktigt yrke, och verkligen inte en hög inkomst. Jag har växt upp och alltid fått höra "ha dina nöjen som nöjen, för du kommer att behöva något att göra på fritiden också, men utbilda dig till något bra, gör inte din hobby till ditt jobb". Och det är bra; jag är glad för det, för annars hade jag befunnit mig någon helt annanstans mot nu. Men enough is enough, och just nu vill jag inte mer.
Right now:
Läser: Nylon Street, bok med bilder på gatumode. Nu är jag (och många med mig, förmodligen) ganska bortskämd med bilder på snyggt gatumode ( Face Hunter, The Sartorialist och hundra sidor till), men det är ändå trevlig läsning/bläddring. Helt klart värt de där dubbla turerna till skolans bibliotek.
Längtar efter: Att flytta till gbg i höst, och sen Lyon.
Drömmer om: Klänningar, klänningar, klännningar... I synnerhet förklädesklänningar. Vill ha tid att sy. Till jen, 'ro och B: vad hände med systugeplanerna???
Om någon hade oturen att missa artikeln om gatukonst i gårdagens sydsvenskan, föreslår jag att man letar upp den gamla tidningen innan det är försent och läser. Den förgyllde min frukost igår. Någonting om att lägga ved på en eld som redan brinner. Gatukonst är coolt!
Imorgon!
Do you want to sit at my table? My fighting fame is fabled and fortune finds me fit and able.
Jag ska inte gå.
Nope.
Nope.
Peach, Plum, Pear
Valborg igår spenderades hemma hos mcs.
När jag kom dit (försenad) hade B hunnit ringa två gånger för att höra med mig så att jag inte hade cyklat vilse. (Nej, jag hittar ju inte i orten jag är uppvuxen i.) Det var bara delvis mitt fel att jag var sen. När jag skulle cykla iväg märkte jag att det drog kallt på ena benet. Jag bara: hmmm, vad konstigt. Sen kollade jag och upptäckte att mina jeans var trasiga. Så jag hoppade av cykel och sprang in och bytte. Sen fick jag köra en omväg (krossat glas) och vänta vid ett övergångsställe (motorcykelkolonn på typ 40 motorcyklar). Men sen kom jag fram.
Anyway, redan där var jen, B, 'na, mcs, mgs och fil. Vi satte igång och grillade. Jag och jen hade korv (haha), de andra hade flashiga saker som typ entrecote. Men jag och jen var väldigt tillfreds med våra korvar. (särskilt jen - glutenfri korv...hm) Vi grillade och åt - skitmysigt, sen kom mati och em. Då gick vi ner till bålet. Eller typ, "bålet". Det var pinsamt, pinsamt, pinsamt. Bestod i princip av några brinnande lastpallar och några få kvistar. En man pratade om scouterna, sedan sjöng de nationalsången. Men vi gick där ifrån (nu har vi ett hopp i tiden av förklarliga skäl) och helt plötsligt är vi hemma hos mcs igen.
'ro kom dit efter jobbet, sen satt vi och snackade tills klockan blev mycket. Och jen, 'ro och fil somnade i soffan.
Men det var, all in all, en väldigt trevlig kväll.
Nu roar jag mig med att slänga ut Winnerbäck ur min iPod, för att istället alla tre (pust) The Ark-skivorna mati lånade till mig igår ska få plats. Det är i övermorgon vi ska se dem. Men jag vill inte lyssna på The Ark, jag vill bara lyssna på Joanna Newsom. Hon sjunger helt galet och magiskt. Låter som en liten unge som har fått sprit i sin Coca-Cola på McDonald's, som om hon har ätit blommorna på de nyutslagna körsbärsträden och som om hon har sovit inne på en gammal teater i en sammetsröd loge. Jag gillar det. Mycket.
Och hon spelar harpa.
Sjukt coolt.
Varför var inte det jag drömde i natt sant?
Det hände tre bra saker efter varandra och jag drömde att jag vaknade, undrade om det var sant, men sedan verkligen kom fram till att det var sant, eftersom det hade hänt på riktigt. Tror att jag låg och drömde hela sista timmen om huruvida det var på riktigt. Okej, jag borde kanske ha fattat misstankar. Till exempel, vad var det för konstig bankettsal som jag, 'na och B befann oss i, när jag och 'na började äta från tallikarna med glass, dessertost och skorpor som stod utplacerade mellan de fina kuverten? Borde vi inte ha tyckt att det var konstigt att det bara fanns ett fat med respektive delikatess?
Vilken besvikelse.
Jag vill att det ska hända i verkligheten också.
(Bilden: Joanna Newsom)