vi vill

Var på PowerGympa med am igår. Första fem minutrarna var underbara. Jag fattade direkt tycke för han som ledde passet då han var nitisk och högljudd. Vi sprang runt lite, och mitt hjärta svällde av lycka över att äntligen vara tillbaka på Formtoppen (efter typ två månader av träningsuppehåll...aj)! Sedan kom det styrka. Jag har nog aldrig känt mig så svag. Jag brukar inte ge upp, men här fuskade jag frekvent.

Herre gud. Hela passet var ren tortyr. Det är dåligt när man efter en kvart (fyrtiofem minuter kvar...) börjar fundera helt seriöst kring om man kommer att kollapsa på sina knän innan passet är slut.

Men vi klarade det! Och jag ska lätt dit igen. Coolt när man är så stark att man kan köra alla övingarna passet igenom, och göra det fullt ut - då är man grymt stark.

Sedan duschad och bastade jag och am, och tog bussen ner till skanör. Vi lagade fin middag till oss  - spagetti, köttbullar, buffalovingar, majs, sallad. Serveringen av detta kompletterades med rosévin och Felix tomatketchup. Vi är så bra på att smakmatcha, jag och am. Haha. Men det var inte så illa som man hade kunnat tro. Sedan satt vi i am:s vardagsrum med mysig belysning och stämningsfull musik (hm - händel? bra förslag..), åt vår mat, och hade djupa diskussioner. Am:s pappa kom hem, och utmanade oss att träna med honom. Vi tackade glatt ja, då han föreslog att han skulle följa med på PowerGympa i utbyte. Stackare...