"The wa-wa voice thing!"

image160
Igår när jag kom hem och hade hängt av mig fick jag nöjet att upptäcka att min bror hade tagit symaskinen ur mitt rum, för att själv använda den.

Jag blev arg, sådär all for show, men ändå ganska skönt fastän meningslöst.

Emellertid, vad jag kanske borde ha fokuserat på är detta: "min bror? sy? vem skojar med mig?" Om han nu verkligen gjorde det är jag väldigt stolt, för det är något jag tycker alla män borde kunna, att sy, eller jaaa; iallafall laga enkla saker och sånt, och förr har jag i princip fått dampanfall varje gång han (min bror) har förutsatt att ma ska fixa allt som har med trasiga kläder att göra. 

Detta nya skede innebär förhoppningsvis att bror min tar sitt ansvar och axlade en uppgift som kräver en kompetent människa (för ni har inte använt vår symaskin. det har jag. jag har aldrig träffat på något eller någon som trilskas mer än den, tro mig. men nu kan jag alla knep, oh ja.).

Och det jag skulle komma till är att egentligen är det bara så himla skönt, för nu är mitt skrivbord lite tommare, man ser faktiskt lite yta. Vilket är skönt, eftersom jag annars, dagligen, på obestämd tid, endast kan beskriva mitt skrivbord som en röra. Papper, avrivna lappar och kvitton, allt med anteckningar på från olika genialiska stunder av mig.

Som ligger där helt oorganiserat med magasin, smink, bläckpennor, tyg, fler magasin, annat krafs.  Att kalla det kreativt kaos är en fucking lögn. Ordning skulle vara nyttigt. Så nu när symaskinen försvann är jag faktiskt nöjd. Temporärt. Innan jag börjar sakna den där kjolen jag aldrig gjorde klart....

Ja.



Till mina vänner: Nej, jag lovar, albumet var mycket bra, verkligen. Allt som var med den korta kommentaren var att jag verkligen inte kunde skriva mer igår (effekt av en fruktansvärd skrivkramp - sånt som kan komma plötsligt). Är nu kurerad genom intensiv bloggläsning, bland annat
Diary of a Third World Fashionista, Mrs Chocolat och helt fantastiskt snyggt klädda finska tjejen som har denna blogg.

(Och just det, bilden: är en Banksy. Saknar helt relevans för sammanhangen, men jag vill också ha en elefant i mitt vardagsrum just nu.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback