Vägen kvar att gå
Nej: Tre och inte två veckor innan lovet. Jag räknade fel igår. Jag längtar så mycket efter allt som ska hända då. Gjorde fler planer med jen idag. Gillade särskilt vad vi bokade in för den 19:e.
Blir Vallåsen av? Jag är laddad.
Jag har dessutom upptäckt att jag är längre än jag trodde. Det gjorde mig glad.
Jag och 'ro dreglade över fina bakelser i cafeterian idag. De såg galet goda ut. Mmm. Vi gick där ifrån och fantiserade om hur de skulle ha smakat att äta.
"Tänk dig att du biter ner, och så bara, mmm, först lite krispigt, sådär sprött, och sedan bara mmm grädden och sen åhh..."
Vi upptäckte att vi båda blundade.
Min bror var världens snällaste och sötaste. Han lät mig låna en t-shirt ur hans garderob. Hela dagen i skolan idag trippade jag runt i perfekt-outfit-lycka.
Om Vallåsen inte blir av vill jag ut på fredag. Känns lätt att planera inför det nu. Jag är så sugen på att dansa.
Bland annat.
Var har du din moraliska kompass
Fuck träningen - jag saknar jamen men det får gå. Att lära sig vad fristående dykarutrustning heter på franska känns inte nyttigt men nödvändigt. Vi har de konstigaste böjningarna och verbformerna som är fysiskt möjligt, och eftersom jag inte är klok gick jag med på att skriva fysiktävlingen på torsdag. Samma dag.
Jag är både glad att jag bestämde mig för att göra det och har ångest över att jag kommer att vara sämst och önskar att jag kunde ändra tillbaka. Jag har bestämt att om jag klarar en uppgift är jag duktig. Faktiskt. Vi fick se förra årets prov. Om jag klarar en uppgift är jag jätteduktig. Men vi har i alla fall en sådär fem timmar på oss.
Och det ska bli kul. Jag är störd. Men detta var vad jag ville, hela tiden - jag ville göra det, även om jag vet att jag suger så mycket mer på fysik än vad alla runt omkring mig tror. Jag är bara bra på att låtsas, och plugga upp mina kunskaper en kväll innan proven. Detta tar jag upp här eftersom jag inte kan prata med någon om det, för gör jag det säger de lägg av, du är ju bra på fysik.
Är man bra på något tas man totalt inte på allvar när man säger att man inte kan det man ska kunna. Och ångesten man känner - ledsen, men den viftas bort ganska så mycket. Fast om jag tänker efter är det kanske värre om ingen förväntar sig något av en, om alla tar en på orden när man säger att man inte kan, eftersom de förväntar sig att man inte ska kunna.
Gud vad jag tar saker för givet.
Jag längtar till lördag då jag ska till stan. Det var evigheter sedan. Ska lämna in mina stövlar på lagning för de nedslitna klackarna, samt köpa nya jeans och en ny tröja. Pappa sa att jag kunde få en tröja av honom - alltså, jag får köpa den med hans pengar - när jag sa att jag alltid fryser här hemma. Det har jag visserligen sagt hela vintern. Jag blev jätteglad. Helt gulligt. Så nu ska jag köpa världens bästa och varmaste tröja.
Pinsamt precis:
Telefonen ringde. Jag svarade. Det var inte till mig, och så skulle jag besvara frågan "när tror du han kommer hem?". Jag svarade "åh, jag vet inte, lite innan fem kanske". Sedan tittade jag på klockan. Hon var tjugo i sex. Åh. Bra koll.
Lyssnar på min nya kärlek. Jag kände mig inte så här innan men nu gör jag det. Lugnande i alla fall. Skönt att inte behöva tänka på annat.
Bara två veckor kvar till lovet nu. Ska bli underbart verkligen. För de som inte håller räkningen är detta vecka nummer två av mardrömmsveckor (för den första räknade jag som noll. Som typ Patient 0 - den som sjukdomen utgår från). Denna och nästa kvar nu. Jag prioriterar att vara effektiv. Då kan jag kanske, kanske hinna roliga saker också.
Indoor fireworks...can still burn your fingers
Mer imaginära
Var hos k i Skanör igår på 18-årstjejmiddag. Mycket trevligt. Svingod mat - bulgur- och quinoa(stavas det så?)-sallader, kyckling, linssallad och pasta med crabsticks - och trevligt folk. Sedan spelade vi Singstar och det var en upplevelse. Tyckte ändå att vi var ganska duktiga. En rolig och lyckad kväll, hur som helst.
(Bilden: Spana in Naja Conrad-Hansens sida. http://www.meannorth.com/.)
Knock me out
Lyssna på:
Duke Special. Last Night I Nearly Died är underbart upplyftande pop, om än lite tjatig så på bästa möjliga sätt. Att han sen ser skum ut är en annan sak. Han påminner mig om orcherna i ringen-filmerna. Men hans röst är underbar, och Stumble and Fall, är jätte-jättefin med mycket driv så som jag gillar det. Maps-covern är också intressant.
Sigur Rós. Upptäckte dem när jag skrev min labb (jag var ju så fokuserad och koncentrerad, därför det inte tog någon tid alls), men insåg att jag redan hade hört dem. Fint och sagolikt. Mycket ljud.
Rodeo Massacre. Vilka är de? Tror att jag hörde dem först i p3 Lab men inte säker. Gillar hon som sjunger.
Miss Li. Hej, hej, you talented girl. Jag gillar Oh Boy så mycket.
På väg
Om den går för fort och jag inte hinner göra allt jag tänker.
Måste ta alla timmar och minuter som jag vill ha och inte låta de gå om jag inte säger så. Framtiden är här nu, den typ stampar här framför mig och jag kan inte bestämma mig. Jag kan aldrig bestämma för alla val är ju så kritiska och varför välja när man kan välja fel.
Jes säger att jag är den veligaste personen hon känner. Sorry men det är en diss. När jag väljer mellan färg på läppglans och ja eller nej: okej. När jag vet vad jag vill: no way.
Och jag vet vad jag vill. Lite - i alla fall. Det finns saker som lockar, och som lovar mig allt vad jag drömmer om. Och alla runt omkring mig - vi följer samma vägar, även om vi inte vet.
När jag lägger ord i munnen med precision och säger precis vad jag vet är sanning. Jag tror på det jag säger. För det kan jag se innuti mig, det kan jag känna är sanning, och jag vet att de har det i sig, att de kan vara briljanta om de tar sina möjligheter och det är så obeskrivligt vackert.
Jag skulle bli en kick-ass syo för jag tror på dessa unga själar. Jag tror att vi kan hänföra hela värlen.
Fast när man jobbar ska man väl ha känslor då bränner man ut sig. Och jag skulle aldrig i livet bli syo för jag har så mycket bättre saker jag kan göra.
Sagt som det var s...
Vi har inte tid att vänta
Bra saker:
- Konståkningssäsongen som har startat. e-su följer franska snyggingen Brian Joubert med hängivenhet, och ikväll ger även jag det en chans.
- 'na och mati som skrev en filmlista till mig på kemin.
- 'ro när hon skriver i mitt block "han ljuger" under n/b:s fysikgenomgång. Underbart absurt och irrelevant. Jag är benägen att tro på vad han säger om vågor som rör sig. 'ro: Nu ljuger han igen.
- Burkinin - baddräkt för muslimer. Är tillräckligt täckande och ger rörelsefrihet. Riktigt snygg i svart. Ser ut som en klänning - tänk sextiotal och kortkort - med tillhörande leggings. Bara att gilla.
- Kläderna, skorna och smyckena inne på Tjalla Malla. Så fint, orginellt och kittlande. När jag får pengar nog. Jag längtar dit. Och fina örhängena som jag är kär i på Designtorget. Smärta kontra begär.
- k:s sneakers igår. Vackra vita blanka. Jag undrade om de hade något av de skorna som Scott W. skrev om. En liten del. Och vilken. Var det skosnörena, ringarna, sömmarna?
3. - I told you you reminded me of me
Jag vet inte vad som kommer sen
läsandet som narkomani. stämmer stämmer inte? jag läser inget bortsett från tidningen, skolobligatoriskt och bloggar. skulle skriva långt, långt om tid fanns. nu skriver jag kopierad franska från http://www.histoire-en-ligne.com eftersom jag inte orkar annars/annat.
Retropersp.tiv
'ro: Jag är jättevarm. Kärleksfeber.
Jag: Ja. Det kan vara det.
Jag: Man kan spetsa någon med den där.
'ro: Ja. Till exempel.
Vad mer finns det att säga egentligen?
Grattis du dog
Är i Killerweek nr 1 nu. Kemi igår. Labbrapport torsdag. Kyla och sömnbrist gör mina tankar långsamma. Jäst vad? Typ som levande celler?
Saker som fyller inga syften. Uppgifter att göra när tiden redan är slut - hur klarar man det? Jag vill inte jag vill inte jag vill inte mer. Okej?
Jag tror att jag behöver inspiration eller något.
Det var en gång en tid. Jag borstade håret 100 tag varje kväll, jag bakade äppelpajer och ställde ut på fönsterkarmen och jag sov åtta timmar varje natt på dunbolstrade kuddar.
Jag minns att det var underbart. Jag var fylld av framtidstro. Jag vaknade med leenden på läpparna varje morgon av mig själv behövde inte ens ställa klockan. Fåglar kvittrade och blommor sträckte sig upp mot mitt fönster.
Eh, nej. Jag ljuger. Men det suger att komma trött till skolan.
N: Men jag ska bara ge dig tre sympatiska klappar.
Säger min bror och ger mig tre klappar på huvudet. Han får mig att le.
Lätt att fastna i dåliga cirklar och tänka snö snö dö snö.
Och detta är dåligt, då snö består av vatten som består av molekyler som inte lever som till exempel jäst och jäst måste man tänka på vilken temperatur det är och skriva labbrapporter men snö är alltid samma temperatur den är kall.
(Pust.)
Men färre skäl att bli nu-förfryser-jag-mig-deppig: Ihållande minusgrader är jämställt med Vallåsen -07. Upplyste folk idag. Klassen. Något jag ser fram emot. Verkligen. Mycket. Tack, jag kan åka skidor.
Bäst idag: under planeringen av projektredovisningsinledningen.
Jag och B som förställde våra röster, svepte med varsitt pekande finger över en inbillade publik i en inbillade redovisningssal:
"Alla här inne har säkert råkat ut för att någon stjäl er laptop på en flygplats."
En timmes underbart trams. Nämdes i loggbok som "jobbade vidare på redovisningen." Efter det bestämde vi bra saker. Faktiskt.
De sa fire in you, fire in me
Mamma i morse: Det blir snö.
Jag: Sure. Han ropade "vargen kommer".
Sedan fortsatte jag oförhindrat med mina skönhetsbestyr, skymde spegeln för ma chere maman. Dock fick hon faktiskt upprättelse, sådär en halvtimme senare när jag såg ut genom fönstret och insåg att - ja, faktiskt: snö.
Så fel. I januari, när den hade kunnat komma i julas. Samtidigt som jag betraktade utsikten från fönstret, sådär klentroget, och bara: "nej, det där är omöjligt snöflingor, ser snö verkligen ut sådär?" fylldes jag av en ren och skär känsla av lycka. Snö. Snö snö snö!
Detta lyckotillstånd varade tills jag gick utanför dörren.
Det räckte sedan.
Trött på att frysa, trött på att bli blöt, trött på att cykla i himla motvind.
"Men jag har en taxi bokad"
Var där med am, mag och 'ci. Vid ett tillfälle var vi inne på toan, men så hörde jag på avstånd de inledande tonerna till en låt som jag kände igen väldigt väl. Tog ett hårt grepp om stackars 'ci:s arm, och drog med mig henne tvärs över hela stället tills vi var tillbaka på dansgolvet. Sedan hoppdansasjöng jag mig igenom hela You Are The Light, toklyckligt leende. Att höra Jens Lekman på ett dansgolv, liksom. Inte väntat. Coolt är att det funkade. Och efter det, när de körde De vet ingeting om oss (Moneybrother), kom även 'ci i extas.
Hände en del annat roligt där också. Inget jag tänker ta upp här, dock.
2. Åh baby, jag gillar dig rå.
Jaga mig
Snygging - javisst! här ovan. Min favvosida Face Hunter har grymmaste och mest stilmedvetna bilderna på människor i fina kläder. Bara att gilla. Alla wannabestilsidor: ät grus. Detta är the real deal. Uppdateras regelbundet och alla är - precis som han på bilden ovan - jättemycket du-vill-ha-mig-snygga. Eller om det är kläderna som är det? Hur som helst: Riktigt bra.
I skolan redan kl. 07.00 idag. Jag och 'ro hade en dejt bokad, så hon hämtade mig i sin fina lila bil medan mörkret fortfarande låg tungt över gatorna. När hon kom stod jag redan färdig, påklädd och hoppade otåligt på hallmattan. Två timmar senare var jag mindre pigg. Var dock trevligt - vi räknade matte, käkade frukost, bytte kärleksfulla ord med vaktmästaren...Den ultimata starten på dagen, alltså.
Idag letade jag och 'na upp rätt person att fråga, och förhörde oss om Parisresan. Det verkar som om den kan bli av. Att hoppas för mycket kan vara farligt, men jag glädjeskrek ändå en smula (på ett lagom avstånd från vår person att fråga, förstås). Kommer bli så kul. Förutsatt att det blir av.
Jag fryser mindre med radion på
Upptäckte att Cansai De Ser Sexy spelar på KB 24 februari.
Ska lugnt dit. De är sjukt coola. Älskar dem i NYLON augusti, porträtterade med utklippta pappersfjädrar i håret, indian-style. Se och hör Let's Make Love and Listen to Death From Above här.
Vita kök dödar kärlek
Raring, telefonen ringer. Ska du inte svara?
Steg ut ur hallen, korsar bonade golvet, lyfter luren.
Vi har försäkringspremier. Om du skriver upp dig vinner du en drömresa till förenta staterna.
En suck som stiger nerifrån någonstans. Bröstet. Jag värjer mig:
Jag tappade mitt pass i en snödriva på vägen hem. Dessutom ogillar jag långa flygturer.
Men visste du att nästan alla olyckor sker i hemmet? Genom att hålla dig borta kan du minska din olycksfallsrisk med upp till fyrtio procent. Vi erbjuder dig ett unikt paketpris där du dessutom får stöldmärkning för upp till två cyklar och små klistermärken med texten ”Lev farligt med Säker Försäkringar”.
Åh.
Nu ska vi se här… varje karta innehåller tjugo klistermärken. Tre kartor kommer att följa med inbetalningsblanketterna. De är gröna med gul text. Klatschigt, om jag får säga det själv.
Ja, jag vet in –
Raring, vem är det?
Hand på axel, lägger sig ovanpå hår över hud. Panna som rynkas, griper om luren. Vitt ljus in genom tunna blomstergardiner bländar ögon. Trädgården där utanför.
Vi har kaniner. Tyvärr.
Fortsätter i ignorering av handen han håller mig under. Ser ut i trädgården. De bor i en bur med triangelgavel bakom pilträdet som hans mamma satte. Det är större nu.
Det komplicerar ju det hela lite. Naturligtvis. Men jag tror att vi har ett särskilt paket för just hushåll med kaniner. Vill du hålla ett ögonblick?
Håller luren. Man i hushållet gick och satte på makaroner. Det är lite damm under mina fötter. Brödsmulor.
Klickning.
Så där. Nu är jag tillbaka. Vi har ett särskilt värdepaket som du kan välja att ersätta cykelstöldmärkningarna med. Det består av vattennappflaskor med hållskenor i rostfritt stål, som går att hänga upp på gallerväggar, två vattenskålar i glaserad mockabrun keramik och en sovfilt med kanintryck. Inte vad jag skulle stoppa in till mina små djur. Men hundra procent bommull.
Ja, jo… det låter ju bra.
Utmärkt! Då registrerar jag ert nummer.
Blick på mig bortifrån framför diskbänken. Rutig flanellskjorta ger olycksrysningar.
Okej.
Du får ett brev med posten de närmaste dagarna. Tack för att ni anlitar oss.
Ja. Men du -
Han väntar på andra sidan. Tar beslut.
Den där resan? Hur var det med den?
1. Jag vet vad du vill ha
Hell weeks som kommer
I fredags 150-dagars på litet lokalt ställe i Höllviken. 'na och B kom inte in på sina falsklegg. Man borde ha kunnat dansa. Åkte till Malmö istället. Såg många nya gator. Flera gånger om. Fram och tillbaka.
I lördags tjejmys komplett med sunkkläder, kräng och film som innehöll dans. "Take The Lead" och jag älskade den. Sedan ville jen och B spela Vice City så vi satt på golvet, skrek och skrattade och hejade på varandra.
"Motorsågen! Du måste ta - Nej!! Han dödar dig. 'ci han dödar dig! Sparka!! Ahhh!! Du måste - byt vapen. Byt vapen. Fooort. 'ci. Byt vapen."
För övrigt kommer detta bli de värsta veckorna. Igen. Imorgon prov om konjugation, trans-någonting, med mera med mera. Nyupptäckta (för mig) Navid M:s blogg är prioriterat. Innehåller oändliga mängder inspiration. Biotekniken måste vänta.
Kan jag ta detta mer på allvar?
Dina ögon var vidöppna
Min present till jen - precis som hon har önskat. Jag lovar härmed högtidligt, handen över hjärtat och inga fingrar korsade, att skriva mycket och flitigt. Mina mål med denna blogg är att få mindre tid att göra allt som jag längtar efter klockan tre en eftermiddag med alldeles för mycket skolarbete. Någon sa there is time enough for everything och jag vill gärna tro att det stämmer, för annars kan jag se fram emot ett helt liv av ouppfyllda önskningar. Nu hoppas jag på seriös värk i fingrarna, ögon som svider av skärmens ljus och blod under naglarna. Utöver detta hoppas jag att jag kan inspirera, underhålla, upplysa, eller annat.