Orden språket meningen med allt

Välskrivna intervjuer är det bästa som finns. Sådana som är djupa och grundliga, fråga på fråga i försök att tränga in under personens hud... När intervjuaren verkligen anstränger sig och personen som blir utfrågad är delaktig och villig att ge läsarna någon liten bit av sig själv.

Jag läste en intervju idag (om Alex Shulman i senaste Bon-numret) som var sådär bra. Det var fråga-svarform, och för att vara en intervjuform som lätt riskerar att bli en lätt väg ut (man slipper tänka så mycket när man väl skriver ner intervjun, den är ju färdig) så var det en väldigt bra text - vilket visade att han som gjorde intervjun hade tänkt innan och medan han gjorde den.

Man läser och vill komma innanför personens hud. Veta vad den tänker, veta vad som har format den. Ärligt talat kan en intervju med någon aldrig helt formulera detta. Har man tur, i välskrivna intervjuer, får man upprepade glimtar av det som är personen, men aldrig hela bilden. Det finns inget som är hundraprocent sant - det du läser är alltid lite annorlunda- en spegling av intervjupersonen, intervjuaren och dig själv. Det finns inga definitiva sanningar om människor.

Så ja, där satt jag och försökte tränga djupare in i texten, fatta mer, analysera mer. Och önskade att jag kunde skriva så, göra sådana intervjuer, något så bra. Något som stannar kvar hos en i timmar efter att man har läst det, som väcker en längtan efter mer. Fan.


Kommentarer
Postat av: Louise

Alex Shulman är ju för övrigt något.. hrm.. speciell i sina åsikter. Åtminstone i bloggen.
Och tack! Dina bilder är alltid jättefina! :)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback