vi vill

Idag kom n/b med resultaten från fysiktävlingen. Jag fick sex poäng, f-m fick fem poäng och de andra som gjorde den fick alla noll poäng. Så jag och f-m var ganska duktiga. Ärligt talat, jag blev jätteglad. Det kändes så bra. Även om man kunde ha fyrtio poäng totalt...

Också ett visst mått av nedslagenhet inom projektgruppen idag, då man verkligen bara får vara tre personer uppe i Stockholm. Detta innebär att om, om, om vi är en av grupperna som blir uttagna (konkurrensen är faktiskt hård) så måste en av oss stanna hemma. Vem, kommer att avgöras med lottning. Alltså, fy vad deppigt att vara kvar här när de andra tre är i Stockholm och ställer ut, går på middagar, och firar B:s födelsedag. Fast först måste vi förstås bli utvalda. Bäst att de väljer oss - vi har redan skrivit in det i våra kalendrar.

Precis som denna raring (och många andra naturungar antar jag) fick jag LTH:s utbildningskatalog i brevlådan idag. Jag brydde mig dock inte ens om att öppna den, trots det rosa omslaget (då jag redan har en exakt likadan hemma sedan innan, och faktiskt har läst valda delar av den). Jag la den istället i den nu kanske 30-40 cm höga högen med liknande kataloger, som jag helt seriöst har fått hem det senaste året.

Helt sjuk. Det blir ju inte lättare att välja.

Jag känner mig så lost, så lost. Vet mindre vad jag vill göra nu än vad jag visste för bara en månad sedan. Det finns inget som jag både kan tänka mig att läsa om och sedan jobba med. Men om jag har någon plan för framtiden är den typ som följer:

*Jobba med mitt nya jobb under våren så att jag förhoppningsvis kan vara där i sommar också.
*Fixa jobb i Frankrike till hösten, typ som reseguide eller något liknande. Jag kan ju engelska.
*Ärva någon gammal okänd släkting (ja, dröm!) så att jag har råd att komma hem och resa med am och B till Nya Zeeland, eller vart det blir. Annars har jag inte råd. Och jag vill med. Måste med.

C'est tous que je sais...