vi vill

Jag håller inte mina egna löften fastän jag borde. Men det är lugnt, jag ska nog överleva - och överleva bra - ändå. Allt löser sig på ett sätt eller annat. Idag har jag åtminstone varit produktiv sett ur en synvinkel - jag satte mig på golvet när jag kom hem och fyllde sida upp och sida ner av schyssta, omarbetade grejer. Tänkte först att jag gjorde dem för bloggen, men eventuellt kan jag använda i alla fall lite av det till annat.

Åt årets första semla idag. Mmm, gott. Och åt färsk, gravad lax till kvällsmat, vilket fick mig att säga till mamma med ett leende: "du borde fylla år oftare". (Ja, jag tror att det är något hon kan ordna.) Mmm, gott, gott, gott.

Vi har fått vårt fina utvecklingskit programmerat nu - äntligen, och det fungerar! Känns jättebra. Vi testade det i skolan och stegade avståndet i korridoren. 'na kommenterade hur jag stod där i min klänning, med kitet i famnen och typ tindrade med ögonen av lycka. Ja. Alla små uttag, alla plattor och små glänsande metallgrejer som sitter på den. Haha.

Egentligen borde jag vara jättestressad nu. Det är jag inte. Så illa. Jag ska försöka anstränga mig - verkligen anstränga mig - att bli det. Lite i alla fall. Mest för att det hör till.

Och bioteknikprovet är i övermorgon. Ska jag lära mig fem kapitel imorgon? På en eftermiddag? Alltså, det kan ju gå. Klart det går. Jag hade ju tänkt börja läsa på riktigt idag, men nu gick hela eftermiddagen utan att jag märkte det. Jag tittade upp och såg att himlen var helt mörk där ute. Wow. Jag älskar när det går bra, när jag vet vad jag ska skriva. Hur kan man säga att det inte är roligt att skriva om? Det är så mycket enklare.

Nästan helt säkert nu att vi ska till Paris. Yesyesyes! Fyller hela 100-poängs-franskakursen med ny mening. Och jag har aldrig varit där. Andra delar av Frankrike: ja. Paris: aldrig. Det är ball att jag drömmer om att bo där när jag aldrig ens har varit där. 

Om jag får tid över (det kan ju ske, eller hur....någon gång i april kanske?) ska jag läsa:

Rötter Smälter, som är Sara Hallströms nya diktsamling. Hon var Jens L:s första kärlek, B har hennes första diktsamling och jag lånade och läste den för något år sedan och älskade det jag läste. Det var saker om skal som blåste över torkade havsbottnar och höftben som skavde. Cool tjej.

Låt den rätte komma in, John Ajvide Lindqvists debutbok. Ska precis som Hanteringen av odöda vara en svensk skräckroman - även om den inte var så mycket skräck utan mer krypande obehag och sjukt mycket känslor, särskilt slutet - och jag hoppas att den är minst lika bra som den.